torsdag 29 september 2011

Jag hittade en text som jag vill dela med mig av

Jag har virkat den här figuren i ullgarn. Den är 10 cm hög.
Den kostar 200;-




Här brukar jag sitta på morgonen med mitt fika. Kudden har jag för att inte bli kall. Jag trivs när solen skiner på mig.


COYOTENS SVAR

Du vill att jag ska ge dig råd om hur du hittar din väg mot upplysning och vilken andlig utmaning som är din.

Du går fin egen väg. Du lever mycket i andra dimensioner, trots att du inte vill erkänna det.Du förstår att din längtan har sin rot någonstans. Något har väckt din längtan efter att förstå. Men var medveten om att det som drar dig mot ljuset är det som det ännu inte finns ord för i din tankevärld.  Bara fortsätt med att göra det som du inspireras av  och det som så fångar dina tankar att du känner att du måste handla.

Eftersom du vänder dig till mig, måste du inse att mycket av det vilda, otämjda finns i dig och du vet det för det finns inga lagar eller regler som du tycker är motiverade. Du går hela tiden din egen väg och vill inte styras. Du vill göra allt på nya sätt, åtminstone när det gäller ditt skapande samspel med din gud.

Vad är din andliga utmaning? Ja, vad är det som du har att fajtas med i ditt liv? Hur gör du dig förstådd? Där har du något att tänka på! Varför misstolkas du så ofta? Vill du inte vara den som du är?Är det det som gör att du försöker  vara lite suddig och onåbar? Alla dessa saker är du medveten om , men så finns det massor av saker som du inte alls tänker på  eller tror är viktiga. Men, där tar du fel.

Du är både clownen och den allvarliga undraren. Du undrar över allt möjligt och allra mest undrar du  över vad/vem du själv är. Du har svårt att föestå att du är något mera än det du ser i spegeln. Jag tror att du skulle bli rädd om du kunde se vad du egentligen är , för det är så stort och annorlunda än dina mänskliga ögon kan uppfatta. Var den du är här på jorden liksom jag får vara den jag är, trots att jag mycket väl vet vem jag är. Och det gör du också, Dina undringar rör sig mer i kretsar runt hur du ska göra för att ge svar till andra när de ifrågasätter dig och det gör de ibland.

Nej,  var som jag, visa dig lite, rör dig så att du uppmärksammas, men gör dina egna krumsprång så att du´inte kan fångas av  några snaror som någon sätter upp för dig. Var som den sagofigur som bara sällan visar sig och som sedan försvinner som om den upplöses i dimslöjorna som stiger från marken. Var det du eller var det en synvilla? Hur kunde allt detta vackra komma genom en vanlig mänsklig varelse? Det var nog magi med i spelet. Det var nog bara en vacker dröm som visade sig ovanligt tydligt och som också stannar kvar i tankar och minne.

Du har varit i någons dröm och väckt glömda känslor och minnen som hör till drömmens värld. Sådan är du och sådan är jag. Vi båda är en helhet som inte kan förändras till något annat här och nu. Men vi vet att det vi visar världen  är bara skuggor av något fantastiskt vackert och läkande för alla som har fått syn på våra fotavtryck i det daggiga gräset en tidig morgon.


-------------


Jag hittade lite olika texter som sitter i en pärm. Jag hade den liggande i köket och kanske jag tänker annorlunda idag.
Jag upplever hela tiden nya saker och tidigare satt jag ute på gården och läste KUNSKAPENS RÖST av Don Miguel Ruiz.
Jag har bara läst en liten bit och det finns visdom att hitta över allt. Jag har fler böcker av honom.

söndag 3 juli 2011

Det som syns behöver inte bara vara synligt

Allt i livet är ju något som vi uppfattar med våra olika sinnen och jag vill dela med mig av det som jag skapar och även vad som ger mig impulser. Det kan vara musik, dofter, böcker, möten eller något annat som har fastnat. Ibland när jag är ute på promenad brukar jag sticka näsan i en ros och andas in den härliga doften. Jag tittar också efter om det finns små äpplen, nötter eller något annat som kan bli till glädje i framtiden.
Det finns en stor gräsmatta på gården där jag bor och där är alltid något intressant att uppmärksamma,
Skator, pilfinkar, koltrastar, andra människor som också gillar att vistas där. även katter från granngårdar gör besök och måsar. Jag höll på att glömma duvorna som kuttrar under takåsen.
Igår tittade jag på en plätt med tusenskönor. Rätt som det var, svängde de fram och tillbaka. Det var vinden som lät dem få dansa.
Jag har också besökt en park som jag bara gått förbi på min väg till potatisboden, jag har bara tittat och tänkt att träden ser mycket höga och kraftfulla ut. Jar gick in i parken och det kändes nästan högtidligt. Jag har tagit ett par bilder därifrån. Jag gillar att ta bilder. Så enkelt med digitalkamera. Infgen filmrulle som ska lämnas in, bara att sätta in kabeln i datorn. lätt!
parkens stora träd

Utsikt inifrån bladverket

Vackert gräs. man får titta noga för att upptäcka

Katt på besök, den tog en liten pilfink förra söndagen. Men söt är den.
Ibland kan batterierna ta slut och det känns snopet om jag har lust att fånga något särskilt. Det hände i förmiddags, i stadsparken. Jag såg en andhona med fyra ungar i dammen, jag tog en bild och en liten sothöneunge som klev upp ur dammen. Jag skulle just ta flera bilder och upptäckte att kameran inte ville vara med om jag inte bytte batterierna. Nu har jag gjort det och nu ska jag visa några bilder. Hoppas att det ska fungera.
Ja det gjorde det!

torsdag 23 juni 2011

Ord till Jesus


Akvarell i A4-format


Jesus, du finns till för mig
Du lyfter mig över min sorg
Du ger mig en känsla av lätthet
Och låter mig befrias
Hjälp mig att inte glömma att du finns
Ge mig glimtar så att jag minns

Du ser min ofullkomlighet
Men du vet
Även om man använder orden:
Helig, utvecklad, fullkomlig
För att låta andra tro
Att man är någon, förmer än andra

Men du vet, Jesus
För du har själv varit här
Och sett genom alla
Du har sett det sanna
Och det kan inte kläder eller ord dölja
Du förstår varför vi kämpar
Och varför vi ger upp

Hjälp oss att förstå
Att vi alla är lika små
Eller stora, vilket vi än väljer
Vi är varken mer eller mindre
Vi är på väg
att bli liksom du.

VAD JAG SKA GÖRA NÄR JAG SITTER I STYRANDE STÄLLNING

Bild till text av Dom Helder Camaras dikt

När det finns så många fina resurser ska man väl ta vara på dem och låta varje enskilt land eller
region få styra så att det blir blomstrande för att spara till eftervärlden.
jag vill att varje  land ska ha sin egenart, inte likformas. Alla människor är unika, likaså är alla delar av vår värld helt unika, även om det går att hitta liknande saker på andra platser också.

Tänk om världen kunde vara öppen och fri.
Tänk om ingen längre ville tillverka saker som skadar vår jord eller någon levande varelse.
Tänk om ingen längre vill hota eller överfalla andra länder.
Tänk om allt som rövats bort, kunde återlämnas igen.
Tänk om alla gränser försvann.
Tänk om jorden blev hel igen., om alla sår hade läkts.
Tänk om hela samhällssystem upplöstes.
Tänk om alla fick ta för sig  av allt som de behöver.
Tänk om alla straff eller tvångsåtgärder inte används.
Tänk om jorden kunde återgå till ursprungstillståndet.
Tänk om "slavarbete" kunde avskaffas
Tänk om krig inte finns.
Tänk om jag fick bestämma.

Då skulle jag titta över vad som ska avskaffas, antingen det gäller gamla system, åsikter, synsätt,
värderingar och allt som begränsar den enskilda människan.
Ingen ska behöva tvingas till något genom hot och straff. Var och en får själv ta vara på sina kreativa sidor och av egen vilja utveckla det som de vill lära sig mer om.
Det ska inte vara någon frustration över om penningplaceringar går fram eller tillbaka, det är ett system som skadar många strukturer.
Glädje och kreativitet sätter jag i främsta ledet tillsammans med kärlek och medmänsklighet.
Jag vill inte uppmuntra egoism och rofferi.
Istället för pengar kommer ett kärleksfullt bytessystem in.
Alla har sina egna, unika gåvor och alla kan ha något som går att byta mot det önskade.
Människor kan umgås och komma på ännu bättre ideér till hur de unika gåvorna som alla har, kan användas.

Öppet btev till Sveas förvaltare....



EU kunde vara ett stöd för FN
men det ger inte lika mycket beröm
som att följa i vedergällningens ström.
Klapp på axeln för dumheter smickrar
det är mera värt från höga ledare
än från det egna folket.

Bryr ni er inte om era arbetsgivare?
Varför respekterar ni inte rättvisa?
Förstår ni inte att ni kränker oss?
Vi får inga pengar om vi inte är villiga
att stå till arbetsgivarnas förfogande.

Det är ju vi som är era arbetsgivare
och vill vi sälja vår egen tid och kraft
ska vi ha bra betalt för det
Att få in en fot är inte lika viktigt
som att trivas med sitt liv.

Våra anställda, ni, har tagit till tvångsåtgärder
för att vi ska få smulor från vårt eget dukade bord.
Vi får inget om vi inte gör som ni vill.

Vi har alla gått i fällan!
Det är inte vi som ska lyda.
Det är ni som ska göra ert jobb.
Ni ska förvalta och fördela,
inte ta och inskränka.

Det egna skeppet måste först flyta
innan det kan segla vidare.

Gunn-Britt, som ser.


Detta skrev jag 28 januari-02 och det verkar inte ha hänt mycket sedan dess.
Kommentera gärna för det kan vara fint om du har en annan åsikt.

söndag 19 juni 2011

Vad finns bakom fantasin? Verkligheten?

När du nått yttersta kanten på vad du kan föreställa dig, måste du släppa taget.
Du kan¨kanske faller rakt ner i oändligheten
eller du lyfts upp och far iväg som
en raket.
Du vet inte vad som händer, du kan inte föreställa dig det. Du kan prova om du vill,
men lämna då kvar din fantasi. Du kan stoppa den i dina skor där du ställer dem på kanten.
Det du upplever kan du ändå inte beskriva med hur många ord du än tar till. Du kan inte
beskriva en doft som du aldrig förut har känt, eller ett ljud som inte liknar något du hört.
 
Detsamma gäller färger, upplevelser och känlor. Allt är annorlunda förstår du.
 
Bortom din fantasi finns verkligheten, men det kan du nog inte förstå, eftersom du har
glömt hur det kan vara när du lever på denna jord som bara är en illusion. Bor du verkligen
på ett jordklot som snurrar runt i ett oändligt universum? Hur vet du det? Hue vet du att det
är ett klot? Vad tror du egentligen om allt som du har fått lära dig? Kan du fatta allt?
Du kan göra dig en föreställning, men vet du verkligen?
Hur vet du om det blåa klotet som visas på teve och på bilder, verkligen är jorden, ditt hem?
Är du riktigt säker på att det är så+ Varför måste du förstå och vilja veta det som du ändå inte
har någon erfarenhet av? Vill du ändå försöka, kan du börja med något litet i din omgivning
och studera hur det fungerar.
 
Lite kommer du nog att förstå, men har du erfarenhet av hur det fungerar? Det är detta som du 
kan fundera över istället. Vad har du erfarenhet av, vad har du lärt dig hittills i ditt liv? Det är det
enda som du säkert kan veta. Allt det andra är bara antaganden. Det du vet är din egen erfarenhet.
Andra människor vet andra saker. Varför tror du att alla människor får uppleva så olika liv och händelser? Finns det något vettigt skäl till det? Hade det inte varit lättare om alla hade fått samma erfarenheter på samma gång?
Är det någon mening med att fundera över alla dessa frågor? Kan du inte bara leva, bara vara här och vara nöjd med det?
 



LIVET ÄR


Jag i gräset vid Himmelsberga ( Isabells bild)

Livet är
Livet är ett mystetium
Vem är jag och vem är du?
Hur ska jag vara för att duga?
Ska jag följa strömmen för att bli omtyckt?
Ska jag gå min egen väg trots motgångar?

Jag vill vara jag
Men vem är jag?
hur hittar jag nyckeln till den stängda porten?
Jag vill se vem jag är

Jag vill vara allt som anses gott
Jag vill inte vara självisk
eller dömande
Jag vill vara god och omtyckt
Jag vill känna mig välkommen överallt
och ändå ha min frihet att gå när jag vill

Får jag vara den jag är
när jag någon gång hittar mig?
Jag måste leta under alla lager
av roller som jag har klätt mig i
Vem kommer jag att hitta när jag är naken?
Tänk om det är någon som jag inte gillar?
Hur kommer jag att bli bemött
När de flesta andra ännu inte har klätt av sig?


De här tankarna hade jag i juli 1997 men de är tänkvärda även idag.
Gunn-Britt