torsdag 23 juni 2011
VAD JAG SKA GÖRA NÄR JAG SITTER I STYRANDE STÄLLNING
Bild till text av Dom Helder Camaras dikt |
När det finns så många fina resurser ska man väl ta vara på dem och låta varje enskilt land eller
region få styra så att det blir blomstrande för att spara till eftervärlden.
jag vill att varje land ska ha sin egenart, inte likformas. Alla människor är unika, likaså är alla delar av vår värld helt unika, även om det går att hitta liknande saker på andra platser också.
Tänk om världen kunde vara öppen och fri.
Tänk om ingen längre ville tillverka saker som skadar vår jord eller någon levande varelse.
Tänk om ingen längre vill hota eller överfalla andra länder.
Tänk om allt som rövats bort, kunde återlämnas igen.
Tänk om alla gränser försvann.
Tänk om jorden blev hel igen., om alla sår hade läkts.
Tänk om hela samhällssystem upplöstes.
Tänk om alla fick ta för sig av allt som de behöver.
Tänk om alla straff eller tvångsåtgärder inte används.
Tänk om jorden kunde återgå till ursprungstillståndet.
Tänk om "slavarbete" kunde avskaffas
Tänk om krig inte finns.
Tänk om jag fick bestämma.
Då skulle jag titta över vad som ska avskaffas, antingen det gäller gamla system, åsikter, synsätt,
värderingar och allt som begränsar den enskilda människan.
Ingen ska behöva tvingas till något genom hot och straff. Var och en får själv ta vara på sina kreativa sidor och av egen vilja utveckla det som de vill lära sig mer om.
Det ska inte vara någon frustration över om penningplaceringar går fram eller tillbaka, det är ett system som skadar många strukturer.
Glädje och kreativitet sätter jag i främsta ledet tillsammans med kärlek och medmänsklighet.
Jag vill inte uppmuntra egoism och rofferi.
Istället för pengar kommer ett kärleksfullt bytessystem in.
Alla har sina egna, unika gåvor och alla kan ha något som går att byta mot det önskade.
Människor kan umgås och komma på ännu bättre ideér till hur de unika gåvorna som alla har, kan användas.
Öppet btev till Sveas förvaltare....
men det ger inte lika mycket beröm
som att följa i vedergällningens ström.
Klapp på axeln för dumheter smickrar
det är mera värt från höga ledare
än från det egna folket.
Bryr ni er inte om era arbetsgivare?
Varför respekterar ni inte rättvisa?
Förstår ni inte att ni kränker oss?
Vi får inga pengar om vi inte är villiga
att stå till arbetsgivarnas förfogande.
Det är ju vi som är era arbetsgivare
och vill vi sälja vår egen tid och kraft
ska vi ha bra betalt för det
Att få in en fot är inte lika viktigt
som att trivas med sitt liv.
Våra anställda, ni, har tagit till tvångsåtgärder
för att vi ska få smulor från vårt eget dukade bord.
Vi får inget om vi inte gör som ni vill.
Vi har alla gått i fällan!
Det är inte vi som ska lyda.
Det är ni som ska göra ert jobb.
Ni ska förvalta och fördela,
inte ta och inskränka.
Det egna skeppet måste först flyta
innan det kan segla vidare.
Gunn-Britt, som ser.
Detta skrev jag 28 januari-02 och det verkar inte ha hänt mycket sedan dess.
Kommentera gärna för det kan vara fint om du har en annan åsikt.
Etiketter:
Busch. Putin,
EU,
FN,
Palestina,
regering,
USA,
öppet brev
söndag 19 juni 2011
Vad finns bakom fantasin? Verkligheten?
När du nått yttersta kanten på vad du kan föreställa dig, måste du släppa taget.
Du kan¨kanske faller rakt ner i oändligheten
eller du lyfts upp och far iväg som
en raket.
Du vet inte vad som händer, du kan inte föreställa dig det. Du kan prova om du vill,
men lämna då kvar din fantasi. Du kan stoppa den i dina skor där du ställer dem på kanten.
Det du upplever kan du ändå inte beskriva med hur många ord du än tar till. Du kan inte
beskriva en doft som du aldrig förut har känt, eller ett ljud som inte liknar något du hört.
Detsamma gäller färger, upplevelser och känlor. Allt är annorlunda förstår du.
Bortom din fantasi finns verkligheten, men det kan du nog inte förstå, eftersom du har
glömt hur det kan vara när du lever på denna jord som bara är en illusion. Bor du verkligen
på ett jordklot som snurrar runt i ett oändligt universum? Hur vet du det? Hue vet du att det
är ett klot? Vad tror du egentligen om allt som du har fått lära dig? Kan du fatta allt?
Du kan göra dig en föreställning, men vet du verkligen?
Hur vet du om det blåa klotet som visas på teve och på bilder, verkligen är jorden, ditt hem?
Är du riktigt säker på att det är så+ Varför måste du förstå och vilja veta det som du ändå inte
har någon erfarenhet av? Vill du ändå försöka, kan du börja med något litet i din omgivning
och studera hur det fungerar.
Lite kommer du nog att förstå, men har du erfarenhet av hur det fungerar? Det är detta som du
kan fundera över istället. Vad har du erfarenhet av, vad har du lärt dig hittills i ditt liv? Det är det
enda som du säkert kan veta. Allt det andra är bara antaganden. Det du vet är din egen erfarenhet.
Andra människor vet andra saker. Varför tror du att alla människor får uppleva så olika liv och händelser? Finns det något vettigt skäl till det? Hade det inte varit lättare om alla hade fått samma erfarenheter på samma gång?
Är det någon mening med att fundera över alla dessa frågor? Kan du inte bara leva, bara vara här och vara nöjd med det?
LIVET ÄR
DÖDEN HELAR
Genom döden rullar stor visdom ner från ljuset och ger djupa insikter.
Överlämna dig och alla dina bördor till döden och du föds på nytt i ny gestalt och utformning, mera perfekt, mer ljusfylld.
Ju mer du överlämnar till döden, desto mer insikt får du och desto friare blir du.
Döden är omvandlaren som kärleksfullt tar hand om allt och ger nya möjligheter.
Varför har tanken på döden fyllt dig med rädsla och sorg?
Livet visar att det som vissnar ner och verkar dött, ändå har grott på nytt.
Naturen är en fantastisk bekräftelse på att inget dör, utan livet fortsätter i all evighet i olika skepnader.
När du nu vet detta, kanske du vågar
möta och acceptera döden som en
befriare.Någon att överlämna till
när allt verkar hårt och ofruktbart.
Överlämna dig och alla dina bördor till döden och du föds på nytt i ny gestalt och utformning, mera perfekt, mer ljusfylld.
Ju mer du överlämnar till döden, desto mer insikt får du och desto friare blir du.
Döden är omvandlaren som kärleksfullt tar hand om allt och ger nya möjligheter.
Varför har tanken på döden fyllt dig med rädsla och sorg?
Livet visar att det som vissnar ner och verkar dött, ändå har grott på nytt.
Naturen är en fantastisk bekräftelse på att inget dör, utan livet fortsätter i all evighet i olika skepnader.
När du nu vet detta, kanske du vågar
möta och acceptera döden som en
befriare.Någon att överlämna till
när allt verkar hårt och ofruktbart.
lördag 18 juni 2011
A lightbringer
I give a lot to everyone
who wants to receive it from me.
Do you like a smile?
Do yöu want to feel good?
I am you so you can always
feel as good as I do
if you just wish for it.
We have the same roots
We came from the stars
Do you remember?
Stängda hjärtan
Stängda hjärtan
Stängda hjärtan kan inte ha medkänsla
Stängda hjärtan bryr sig inte om andra
Stängda hjärtan tänker bara på lönsamhet
Stängda hjärtan kan inte blidkas
Stängda hjärtan är blinda, de kan inte se, vill inte
Stängda hjärtan finns hos rädda, inskränkta personer
och myndighetspersoner som inte vill ta eget ansvar
när de dömer och avvisar människor i nöd
de tolkar bestämmelser på sitt eget vis
och orsakar fruktansvärda lidanden för den avvisade
Men eftersom de har sina hjärtan stängda
slipper de samvetskval och ångest
Skulle de fatta ett enda dåligt beslut
om de handlade från sitt hjärta?
Vem vet?
fredag 17 juni 2011
Mitt intuitivaj jag
Denna dag är en lyckodag! Jag är jag, stark och obegränsad. Jag flyger runt jorden, dyker ner i alla sprickor och djup. Allt som jag inte har vetat vet jag nu. Alla skatter som jag hittar tar jag med mig och låter alla få se. För vad är en skatt om den är gömd? Jag ler och ser alla förväntansfulla människor som samlas för att ta del av det som är min glädje. Delad glädjr är ju så mycket mer.
Jag ser hur alla tappar sina masker och rustningar när de närmar sig platsen där mina skatter visas. Det behövs inga förklädnader.
Ingen behöver vara rädd. Alla är välkomna. Det behövs inga ord. Skatterna talar sitt eget språk, rakt in i betraktarnas hjärtan.
Jag behöver inte vara där, men kan inte låta bli att se hur alla påverkas och får nytt livsmod. Därför iakttar jag dem lite i smyg. Jag kan gå vidare, mina skatter kommer alltid att finnas kvar. De blir väl omhändertagna, för världen har blivit ny och all girighet är borta.
Jag har andra platser att utforska, för universum är oändlig och det är även jag. Det finns alltid nya galaxer som vill bli sedda och förstådda och jag har min egen väg att gå och nya äventyr väntar.
Etiketter:
galaxer,
lyckodag,
masker,
skatter,
tustningar
torsdag 16 juni 2011
BLOMMAN
Vilken glädje och förväntan hon kände då fröet nådde jordens mjuka famn. Hon grodde snabbt och kände att hon var älskad och efterlängtad. När hon stack upp sitt huvud för första gången såg vad som mötte henne, blev hon besviken. Omgivningen var karg och grå och hon fick känsln av att ha gjort intrång.
Hon växte snabbt och längtade efter dagen då hennes kronblad skulle slå ut och hon skulle få möta solen. Hon var så ivrig och glad, men snart hade de omgivande plantorna på något vis tagit all plats.
Tiden gick och hon hade glömt sitt mål som var att visa sin unika art och underbara färg. Hon visste inte själv vilken färg som var hennes. eller varför hon så villigt hade låtit sig planteras i jorden.
Det var dystert och ogint omkring henne och hon blev rädd för att avslöja vem hon var, för hon förstod djupt inom sig att hon var unik och att hon kunde bli skadad om hon lät någon se en skymt av hnne. Hon vågade inte låta sina kronblad slå ut, utan höll sig i de andras skugga så att solen inte kunde förmå henne att öppna sig.
Mer och mer troddde hon att det var hennes roll att bara finnas i skuggan av andra. Så lång tid att hon inte längre kom ihåg hur underbart det är och hur mycket hon behövde känna sig älskad och att hon behövde solens värmande strålar.
Efter många år såddes nya frön i hennes omgivning och något började ändras. De nya upptäckte henne och gjorde allt de kunde för att hon skulle vilja slå ut och visa sig. En stark längtan att omfamnas av solen och känna den värmande kärlek som hon trott att hon inte förtjänade, gjorde att hon skyndade sig att växa högre och högre, så att hon skulle höja sig ut ur skuggan och de tillbakahållande arterna runt sig. Nu började hon minnas och hon kände inom sig att det var hennes uppgift att slå ut och låta de andra glädjas av hennes skönhet och färg.
Hennes uppgift är att vara till glädje och inspiration för andra, så att de kan förstå att även den mest tillbakadragna och obetydliga har något vackert att ge. Hon började minnas.......
måndag 13 juni 2011
MITT RUM
Vilka hemliga rum finns i mitt inre? Jag undrar så hur det der ut där inne i mitt innersta. Jag känner att olika dörrar öppnas. Kanske är det jag själv som öppnar dem varje gång jag inser något som jag inte alls hade en aning om igår?
För varje dag som går, fylls jag av nya intryck, nya idéer. det är fantastiskt så länge jag tycker om det jag gör. Lite tråkigt kan det kännas när jag märker att nu har jag gjort det där som jag trodde att jag inte längre behövde bry mig om.
Jag tror att det är ett alldeles runt rum inne i mig. Det är vitt med vackra guldmönster på väggarna och i taket, som är jättehögt, kupolformat ochgenomskinligt av gnistrande kristall.
Taket kan öppna sig helt mot himlen och då lyser alla stjärnor upp mitt rum på natten.
Inne i mitt rum kan jag sitta eller ligga och låta mig bestrålas av de blinkande sjärnorna, lyssna till den ljuvliga, svaga sången som kommer till mig.
Ibland kan jag sitta och föra samtal med månen som har massor av kuskap att dela med sig av till mig.
Månen har ju bevakat jorden så länge så den måste ha sett och upplevt massor av saker.
I mitt rum har jag också ett tjusigt utformat periskop. Vad ska man med periskop till djupt inne i sitt inre rum?
Ja, jag har det för att kunna se hur det står till i Gaias inre. Jag måste ju kunna hålla kontakt med allt som omger mig när jag sitter där i mitt vackra rum.Jag kan ha samtal med både Gaia, månen och stjärnorna på en gång.
Vi kan ha det riktigt trevligt när vi alla samlas på detta sätt. Gaia har upplevt saker ut sitt perspektiv, inifrån sina känslor och månen har sett allt uppifrån, från ett längre avstånd.
Stjärnorna har väl också kastat ett stjärnöga åt det hållet, men för det mesta är de upptagna med att sjunga och leka, de vill också ha lite roligt.
Jag vet inte hur det skulle kännas att alltid sitta där och titta på vad andra har för sig. Men jag vet ju inte vilka världar och äventyr de ser från den andra sidan. den som inte syns drån jorden.
Lite har de antytt, men de är ganska fnittriga och inte så lite hemlighetsfulla.
Att det finns så många som bara antyder saker. som inte vill tala om vad de har sett eller vad de vet. Kanske är de rädda eller så hittar de inga ord för att förklara vad de vet.
Men det är klart, deras uppfattning kanske inte alls skulle vara min om det var jag som såg det som de har sett.
Vad kan jag göra mer här i mitt rum? Jag kan bara vara. Jag kan fantisera om alla andra världar som finnas.
Ja, när jag nu är här och har kommit igång med att fantisera så är det väl underligt om jag inte skulle hitta på de mest fantastiska sagor om andra sätt att vara, andra former av liv och verkligheter.
I min verklighet finns många "barn", både stora och små som behöver sagor,
något att använda sina tankar och drömmar till istället för att fundera över dagens samhällsproblem och ekonomiska frågor.
Nej, sagorna måste komma tillbaka, ännu mer fantastiska och mer levande än de tidigare har varit.
För varje dag som går, fylls jag av nya intryck, nya idéer. det är fantastiskt så länge jag tycker om det jag gör. Lite tråkigt kan det kännas när jag märker att nu har jag gjort det där som jag trodde att jag inte längre behövde bry mig om.
Jag tror att det är ett alldeles runt rum inne i mig. Det är vitt med vackra guldmönster på väggarna och i taket, som är jättehögt, kupolformat ochgenomskinligt av gnistrande kristall.
Taket kan öppna sig helt mot himlen och då lyser alla stjärnor upp mitt rum på natten.
Inne i mitt rum kan jag sitta eller ligga och låta mig bestrålas av de blinkande sjärnorna, lyssna till den ljuvliga, svaga sången som kommer till mig.
Ibland kan jag sitta och föra samtal med månen som har massor av kuskap att dela med sig av till mig.
Månen har ju bevakat jorden så länge så den måste ha sett och upplevt massor av saker.
I mitt rum har jag också ett tjusigt utformat periskop. Vad ska man med periskop till djupt inne i sitt inre rum?
Ja, jag har det för att kunna se hur det står till i Gaias inre. Jag måste ju kunna hålla kontakt med allt som omger mig när jag sitter där i mitt vackra rum.Jag kan ha samtal med både Gaia, månen och stjärnorna på en gång.
Vi kan ha det riktigt trevligt när vi alla samlas på detta sätt. Gaia har upplevt saker ut sitt perspektiv, inifrån sina känslor och månen har sett allt uppifrån, från ett längre avstånd.
Stjärnorna har väl också kastat ett stjärnöga åt det hållet, men för det mesta är de upptagna med att sjunga och leka, de vill också ha lite roligt.
Jag vet inte hur det skulle kännas att alltid sitta där och titta på vad andra har för sig. Men jag vet ju inte vilka världar och äventyr de ser från den andra sidan. den som inte syns drån jorden.
Lite har de antytt, men de är ganska fnittriga och inte så lite hemlighetsfulla.
Att det finns så många som bara antyder saker. som inte vill tala om vad de har sett eller vad de vet. Kanske är de rädda eller så hittar de inga ord för att förklara vad de vet.
Men det är klart, deras uppfattning kanske inte alls skulle vara min om det var jag som såg det som de har sett.
Vad kan jag göra mer här i mitt rum? Jag kan bara vara. Jag kan fantisera om alla andra världar som finnas.
Ja, när jag nu är här och har kommit igång med att fantisera så är det väl underligt om jag inte skulle hitta på de mest fantastiska sagor om andra sätt att vara, andra former av liv och verkligheter.
I min verklighet finns många "barn", både stora och små som behöver sagor,
något att använda sina tankar och drömmar till istället för att fundera över dagens samhällsproblem och ekonomiska frågor.
Nej, sagorna måste komma tillbaka, ännu mer fantastiska och mer levande än de tidigare har varit.
Det lilla barnet
Vi möttes igår, det lilla barnet och jag.
Äntligen tog jag det i famn och smekte det
Så länge har det varit ensamt, bortglömt av mig.
Nu kom det fram och jag såg.
Jag såg ensamheten och utlämnandet i dess ögon.
Allt såg jag och tog det till mig,
vaggade det och kände närheten och banden.
Det lilla barnet är nu erkänt och sett av mig.
Nu är vi ett - som vi alltid har varit
men som jag försökt förneka.
Nu är allt som det ska vara Nu.....
Äntligen tog jag det i famn och smekte det
Så länge har det varit ensamt, bortglömt av mig.
Nu kom det fram och jag såg.
Jag såg ensamheten och utlämnandet i dess ögon.
Allt såg jag och tog det till mig,
vaggade det och kände närheten och banden.
Det lilla barnet är nu erkänt och sett av mig.
Nu är vi ett - som vi alltid har varit
men som jag försökt förneka.
Nu är allt som det ska vara Nu.....
Tankar och funderingar som rörde sig i mitt huvud
Stäng dina ögon, dina öron och din dörr för mig.
Du kan ändå inte komma undan, för jag finns alltid där.
Du måste dela luften du andas och vattnet du dricker, med mig.
Jag har också rätt att leva, förstår du.
Denna planet är kärlekens boning fylld av goda väsen.
Allt levande andas kärlek och om du vill är du delaktig.
Den lilla myran har gått vilse, trampa inte på henne,
utan hjälp henne att hitta hem igen.
Jag vet inte vart jag är på väg.
Därför går jag nu med glädje.
Jag undrar hur han ser ut,
han som är utvald åt mig.
Morgondagens pappersark är alldeles vitt.
Jag kan inte ana hur det ska se ut.
Men i morgon kväll vet jag!
Du kan ändå inte komma undan, för jag finns alltid där.
Du måste dela luften du andas och vattnet du dricker, med mig.
Jag har också rätt att leva, förstår du.
Denna planet är kärlekens boning fylld av goda väsen.
Allt levande andas kärlek och om du vill är du delaktig.
Den lilla myran har gått vilse, trampa inte på henne,
utan hjälp henne att hitta hem igen.
Jag vet inte vart jag är på väg.
Därför går jag nu med glädje.
Jag undrar hur han ser ut,
han som är utvald åt mig.
Morgondagens pappersark är alldeles vitt.
Jag kan inte ana hur det ska se ut.
Men i morgon kväll vet jag!
En kreativ bild - vad är det?
Tänk dig att en vän kommer, glädjestrålande och visar dig en bild. "Detta är jag! Ser du hur positiv och målinriktad jag ser ut? Nej, det är inget porträtt,.det är en mer beskrivande bild, den har något att säga mig. den är helt personlig, Gunn-Britt, hon som gör bilderna. sade att hon inte ville få någon information av mig, bara förnamnet.
Hon tände ett ljus och kände efter inom sig. så tog hon pennan i sin vänstra hand och började rita. Det kommer alltid någon form eller symbol som jag börjar med. sedan går ritandet av sig självt.
Hon ville prata om alldagliga saker medan hon gjorde bilden färdig. När hon var nöjd, tog hon fram akvarellpennor och färglade bilden, pensel doppad i vatten, varje färg målades för sig. mycket noga. Som avslutning skrev hon mitt namn och datum och sitt eget namn.
Hon räckte mig bilden och frågade om jag kunde känna igen mig. Vi diskuterade olika aspekter och hon ville att jag skulle säga det som först kom upp för mig.
Om du visste hur förvånad jag blev när ........ fanns med i bilden. Hon kände inte mig alls, men ändå hade hon fångat det som jag kände igen,
Ska du inte beställa en egen bild?"
Så här kan det gå till när jag har en person framför mig, på mässa eller hemma. De flesta beställningar har kommit per telefon.
Jag blir alltid lika glad och överraskad över hur fina alla bilder blir och att jag får positiv bekräftelse från den som beställt.
Många fina berättelser kommer i samband med tolkningen av bilden. Jag är mycket tacksam över denna gåva som jag inte visste att jag hade. En gåva som har mycket att ge till andra och förståss, mig.
När du ringer , eller mailar för att beställa, eller när du har fått bilden, kan vi diskutera olika saker.
Tel: 0480-26552, Sol1(at)live.se
Det finns mycket att säga om det intuitiva, men det gäller att släppa taget och göra sig tom inför det som ska göras.
Vill du beställa en bild i A5-format kostar den 300:- En liten "provapåbild", som jag gör på mässor 150:-
Hon tände ett ljus och kände efter inom sig. så tog hon pennan i sin vänstra hand och började rita. Det kommer alltid någon form eller symbol som jag börjar med. sedan går ritandet av sig självt.
Hon ville prata om alldagliga saker medan hon gjorde bilden färdig. När hon var nöjd, tog hon fram akvarellpennor och färglade bilden, pensel doppad i vatten, varje färg målades för sig. mycket noga. Som avslutning skrev hon mitt namn och datum och sitt eget namn.
Hon räckte mig bilden och frågade om jag kunde känna igen mig. Vi diskuterade olika aspekter och hon ville att jag skulle säga det som först kom upp för mig.
Om du visste hur förvånad jag blev när ........ fanns med i bilden. Hon kände inte mig alls, men ändå hade hon fångat det som jag kände igen,
Ska du inte beställa en egen bild?"
Så här kan det gå till när jag har en person framför mig, på mässa eller hemma. De flesta beställningar har kommit per telefon.
Jag blir alltid lika glad och överraskad över hur fina alla bilder blir och att jag får positiv bekräftelse från den som beställt.
Många fina berättelser kommer i samband med tolkningen av bilden. Jag är mycket tacksam över denna gåva som jag inte visste att jag hade. En gåva som har mycket att ge till andra och förståss, mig.
När du ringer , eller mailar för att beställa, eller när du har fått bilden, kan vi diskutera olika saker.
Tel: 0480-26552, Sol1(at)live.se
Det finns mycket att säga om det intuitiva, men det gäller att släppa taget och göra sig tom inför det som ska göras.
Vill du beställa en bild i A5-format kostar den 300:- En liten "provapåbild", som jag gör på mässor 150:-
Etiketter:
Alvarellpennor,
ljus,
ritblock,
vatten
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)